Senaste Inlägg

Sista januari

Ja, vilken konstig dag. Det började imorse med att mobilen hade laddat ur så larmet gick ju inte som det skulle.  Vaknade som tur var en kvart senare än planerat med ett ryck och en konstig känsla. Sen stressade ju maken med att duscha, raka sig etc eftersom han skulle se välvårdad ut på medarbetarsamtalen - sen vet vi ju hur det gick. Han kom till skolan och rektorn var ledig. Hmm.

Uppdatering på mitt pulvrande. Jo det går ner men det är ju inte nån stor njutning. Jag är hungrig men inte utsvulten. Ingen yrsel i alla fall. Fortfarande fast besluten att kämpa vidare. Kan inte riktigt smälta siffran på vågen i söndags - men den bekräftade ju bara det jag har kännt på mig; nämligen att det var dags för krafttag.



Pulvershakes smakar pulver. Mmmm. Men jag har aspergers när det kommer till mat. Jag kan lätt äta samma frukost i 4 år utan att blinka. Samma bröd, samma pålägg, alt samma gröt eller samma filmjölk. När jag byter så byter jag, men det är långt emellan. Kan äta samma lunch och middag hur länge som helst om det vore socialt accepterat.

Gjorde ikväll första inlämningsuppgiften på franskan. Duktiga jag! Så nu förtjänar jag slappa.

Antiklimax

Maken messade. Det blir inget medarbetarsamtal idag eftersom rektorn är ledig. Urk. Vilket antiklimax. Så nu vet vi ju inte när det blir. Förhoppningsvis snart så man slipper fundera. Och fundera. Och fundera.


Jaha. Men jag har kollat in första uppgiften på franskan. Nu har jag lite grejer att fixa ikväll när maken kommer hem. Måste leta upp mikrofonen till datorn bland annat. Det känns inte allt för överväldigande än så länge iaf. Måste beställa lite kurslitteratur från frankrike. Hoppas det inte blir allt för dyrt nu när vi lyckats så bra med våra sparmål den här månaden.




Day of reckoning

Tja eller nått. Men det känns som en betydelsefull dag.

Maken har sitt medarbetarsamtal så nu får vi ju äntligen veta på åt vilket håll vinden blåser. Ska han vara kvar i höst eller verkar det kört. Hur blir det med en flytt?

Dessutom har jag tagit första påsen nutrilett, även om jag i princip körde igång igår efter en rejäl brunch. Det känns helt ok än så länge. Inte alls jobbigt eller svårt. Bara lycklig att det händer något nu.

Jag har inte berättat det men yngsta hunden har löpt ett bra tag nu och hon är helt koko. Hon är så nötig och hormonell. Som tur är så går hon mest på min äldsta hund och vill vara närgången. Suck. Svärmors hanhund är hon inte ett dugg intresserad av. Så det blir inga valpar. Men lika bra nu när vi är så trångbodda.

Gabriel kan nästan krypa. Han ålhäver sig framåt och bakåt. Full fart.

Svärfar är sjuk idag så det är folk i Stora Huset, men men. Det är för kallt att leka på golvet i Lillstugu några längre stunder så vi ska gå in sen. Ja, nu känns det att man är tillbaka.

Tillbaka

Vi är tillbaka allihop i Lillstugu. Jag har haft så underbart roligt. Plockade upp alla shoppingkassar med barnkläder och babygrejer som min mor och jag fyndat. Bland annat en jättesnygg overall från PoP som förhoppningsvis ska hålla fram till våren. Stl 80. Ska phota den senare.

Ikväll är jag jättepeppad eftersom det är startskottet för nutrilett. Ni trodde kanske att jag hade glömt/förträngt det. Oooo nej. Jag har sett fram emot det här, självplågare som jag är. Startade en pepptråd på familjeliv där jag också kan gnälla/ventilera.


Var ju tvungen att väga mig. Urk på burk. 67,9 kg.
10 solida pannor från min normalvikt. Se där vad en graviditet samt en kolik- och sömnstrulande bebis kan ställa till med.
Hejja mig, hejja mig! Men nu måste jag vila lite. Gahh så intensivt att åka bil med 6 månaders bebis med egen vilja. I princip utbränd bara av det.

Godnatt bloggen.

I bilen till Uppsala

Måste bara sätta in ett till kort jag tog till bloggen i bilen ner till Uppsala som jag sen aldrig hann posta. Vilka ögon! Är jag mamma-knäpp?

Förlåt

Förlåt bloggen. Jag har försummat dig.

Jag tappade rösten igår. Kunde inte svälja, inte äta. Usch. Men rösten höll när jag var hemma hos Sanna iaf. Men är helt slut, riktigt förkyld med ont i kroppen.

Hennes lillprins var ljuvlig. 4 veckors skrutt. Tiden bara flyger förbi! Gabriel blev ju 6 månader igår.



Här är vi ute och spatserar i Uppsala. Jag köpte en bok till svärfar och en till Gabriel. Har tittat på lite barnkläder som jag ska gå tillbaka och köpa imorgon.

Svägerskan var hos BVC i början av veckan och fick beskedet att hennes mage inte växte som den skulle så imorgon ska hon på tillväxt UL. Så vi håller tummarna.

Har inte så mycket tid att skriva nu, eftersom bloggen är lite hemlig. Iaf från mina föräldrar. Hör av mig i helgen om jag har möjlighet. Annars har jag ju gott om tid att se färg torka när jag är tillbaka i Lillstugu. ;-)

Lövstalöt

Nu på eftermiddagen ska jag åka hem till en väninna som fick en son den 20e dec.
Känner mig lite stressad att fixa bussar, sovtider och barnmat mm. Men det var ju det här jag ville när jag satt och skrotade i Lillstugu.

Plutten när han var nån vecka gammal:

Mors o fars balkong





En av de få bilderna jag inte grimaserar på mina föräldrars dator. Herregud vilken tortyr att titta på kort ibland!
Ja det här känns som normalform. Ååååå. Längtar tillbaka.

Idag ska jag messa/ringa lite kompisar samt gå en sväng på stan. Ha en underbara dag!

Lingon

Jaha så var den tillbaka efter 1½ års uppehåll. Kan inte säga att jag saknat den. Lingonveckan.
Sista tillfället jag minns var alldeles innan bröllopsresan. Jag var så lättad att jag slapp kuska runt Island på hästrygg med sånt elände.




Igår var det Ikea för hela slanten. Det är samma varje gång. Herre sööööte Jesus vad med folk! (Är inte religiös eller så men Ikea får en i stämning mer än någon katedral på planeten.)

Köpte 2 barnmatstolar. En som ska stå här i Uppsala hos mor och far, samt en till min väninna K som är isolerad ute i sin ministuga i Rättviks vildmark. Fyndade en massa små leksaker till Gabriel också såklart. Plus 4 paket korv till maken.

En sport och cykelaffär mitt emot Ikea hade utförsäljning så vi köte en barnstol till min cykel också, samt en cool bebiscykelhjälm. Så till våren har jag mitt eget fortskaffningsmedel.

Har ätit en himla massa choklad för att medicinera min mensvärk, men efter den här veckan är jag inställd på att köra hårt på en hälsosam linje. Till påsk ska jag vara mitt gamla slanka jag. Apropå påsk! Titta min söta påskgubbe från 2006.


Packar och stökar

God morgon bloggen! Nu multitaskar jag för fullt. Lagar barnmat, packar och bloggar lite snabbt.
Kände mig lite konstig imorse, mådde illa och var ömsom varm, ömsom kall. Så älsklingen gav mig lite sovmorgon. Nu känner jag mig varm fastän termometern inte säger att jag har feber.

Fullt ös idag till avesta. Gabriels 1,5 h timmes sömn passas in så att han kan få sova i bilen. Javisst ja! Smörgås rån! Tur att bloggen finns. Går det att överleva en 3h bilresa med en 6 månaders utan smörgåsrån? Vet inte om pappa blir så glad. Han hämtade sin nya sprillans toyota avensis för två veckor sedan. :-)

Ja, hör av mig imorgon först för jag misstänker att idag går allt i 180. Ha en underbar dag.

Bakslag

Mina drömmar om att äta nyttigare sköts i sank av svärmor som ville bjuda på kött och bea.
Jag hade tinat torsk men kunde inte säga nej när makens bror också skulle komma. Samt att maken tittade på mig med stora bedjande hundögon.
Jag tänker ju äta normalt i Uppsala också så min "kur" börjar inte förrän v5 i alla fall.

Jag är hursomhelst sjukt taggad! Jag är så laddad och känner bara att JA! Det är det här jag behöver för att komma på fötter. Nu bara ska jag bli smalare och piggare. Sluta känna mig pluffsig när jag dunsar in i saker i Lillstugu. Nog för att det känns som att man knappt kan vända sig här inne utan att slå i något.

Mitt gamla vardagsrum i Uppsala. Vilken nostalgi.

Födelsedagspresent

Jag vet vad jag ska ge mig själv i 30 års present. Nu har jag bestämt mig!
Jag ska ge mig själv 6 kg lättare. Jag vill gå ner till det jag vägde innan jag födde barn. Jag vill slippa ur mammabyxor med resår.



Har surfat runt på familjeliv och läst pepp-trådar. Jag har även kollat in lite hälsokost affärer på nätet, jämfört näringsinnehåll och proteininnehåll. Samt priser.
60 kr om dagen kostar det att dricka nutrilette. Svindyrt. Eftersom jag har köpstopp ska jag nog satsa på något annat som är billigare och bättre. =) Så att matbudgeten hålls.



Fredag den 21 januari

Idag händer det grejer. Jag måste tvätta barnkläder och jag måste börja tänka igenom packningen till imorgon. Full fart för ovanlighetens skull. Fast just nu sitter jag och trycker framför datorn med en kopp thé.

Såg säsongsavslutningen på Masterchef USA där Whitney, 22 år vann. Är det jag eller favoriserar Gordon Ramsey gärna unga snygga tjejer? Om man drar paralleller till Hells Kitchen och de kvinnliga vinnarna där.Hmmmm. Eller så har man läst för mycket i skvallerpressen om hans älskarinnor och är färgad av fördommar.

Inte för att jag skulle vilja vara gift med en kock. Gillar ju att skramla själv i köket. Men ändå.
Medan vi tittade på finalen så skrattade jag och maken åt några av hans tappra matlagningsförsök under åren. Bland annat en paella med bränt saffran och räkhuvudena kvar så att känselspröt och räkögon blandade sig aptitretande med riset. Då straffade han ut sig från köket några år. Vem vet? Det kanske var hans ondskefulla plan?

Badhuset

På torsdagar värmer de upp bassängerna på Enåbadet till 34 härliga grader. Så idag åkte vi dit och guppade runt med plutten som är en liten utombordare i vattnet. Unberbart att komma ut. Även om man känner sig degig och blek när man ser sig själv i alla fönster och speglar.

Apropå ut så pumpade maken hjulen på vagnen igår. Så efter lite stönande och stånkande kom vi ut idag med. Bildbevis:

Funderar på om jag ska kickstarta året med att köra någon "sopp-kur". Har aldrig varit i närheten av att överväga nått sånt tidigare eftersom jag älskar mat och hatar att vara hungrig - men jag börjar tro att min dåliga form bidrar till att sänka humöret. Jag kanske behöver en rejäl skjuts framåt.

Franska vt 2011

Nu har jag registrerat mig men fattar fortfarande inte var jag ska hitta information om kursen.
Den ska ju vara 100% distans så de borde ju lägga upp kurslitteratur och annat relevant nånstans på mina sidor. Men nej - jag hittar ingenting.
Har aldrig läst distans förut så det är ju iofs en kvalificerad gissning. Det kanske rasslar in en massa i början på nästa vecka.
Vet inte ens om jag behöver en webcamera. Hmm. Orkar inte skaffa förrän jag är säker på att det behövs. Det finns ju en kamera på den bärbara - men hur aktiverar man den?

En av mina äldsta vänninor tejpar över linsen på sin laptop med tjock svart tejp. Hon är rädd för att nån hacker ska ta sig in i datorn, kapa kameran och spionera på henne. Hmmm. I landsproblem?

Torsdag 20e januari

God morgon bloggen. Jag har precis suttit och mixtrat med flickr, lagt upp nya bilder till släkt och vänner.
Köket ligger gödslat med leksaker eftersom Gabriel har suttit med vid bordet och lekt. Till min hjälp har jag Playhouse disney och Musses klubbhus.



Igår blev det diskussion vid middagsbordet igen. Det verkar som att det kanske finns en lite mer långvarig lösning för Jon på skolan där han vikarierar nu. Nu håller vi tummarna och väntar på hans medarbetarsamtal i slutet av januari. Om det blir som vi tror betyder det att vi kanske kan flytta till en hyresrätt nere i Rättvik inom en överskådlig framtid.

Det känns såklart både och. För hundarnas skull är ju Lillstugu idealt med stor gård och skogen runt knuten. För egen del skulle jag känna mig så mycket friare om man kan gå till affär, bibliotek och simhall utan att behöva använda bil hela tiden.

Vi har ju ingen bil. Svärmor tyckte ju att vi skulle köpa en när vi bodde så här men jag har ju inte velat. För Jons del funkar det ju utmärkt att samåka med sin mor. Det skulle vara att jag blev friare. Men när det kommer till bil är jag som kärringen mot strömmen.

Bil är dyrt. Det är inget man med gott samvete brummar runt i. Speciellt om det bara är för att jag ska "nöjesåka" till affären varannan dag. Till simhuset åker jag med Jon varje torsdag när bassängerna är uppvärmda till 34 grader. Biblioteket, kyrkis och mammaträffar finns ju tillgängligt men jag orkar inte för tillfället.
Dessutom försöker vi ju spara pengar. Vi vill spara ihop en rejäl summa. 250 tusen ialla fall. Till insats och buffert. Så att drömhuset inte fortsätter att vara en dröm.

Ut

Jag tog mig ut! Det finns bildbevis.

Skulle ta ut vagnen och upptäckte på en gång att hjulen var mjuka och sladdriga. Tur att jag hade klätt på hundarna först så att det redan var "försent".

Kroppen talade om på en gång att det var det här den behövde. Den iskalla luften skavde i min ömma hals men nu när jag kommit hem känner jag mig upplivad! Började tänka på springturer och skogspromenader med svärmor som barnvakt. Hon kanske kan komma till lite nytta också. ;-)

Köksfläkten

Lilleman älskar att somna till ljudet av köksfläkten på full kräm. Min lille skalman.



Svärmor jobbade idag så jag gick till Stora Huset och njöt av tystnaden och lugnet. Ute ser allt så där vackert snöfrostat ut. Ska försöka ta mig ut med vagnen idag. Det är inte normalt att det ska ta emot så här!
Börjar bli orolig för att jag ska glida ner i nån mörk svacka.
T.o.m. när jag var så där höggravid gick jag minst en timme med hundarna.
Jag behöver nått som kan starta motorn igen. För tillfället är jag bara off.

Det var klokt av min karl att propsa på att jag skulle åka hem till Uppsala en vecka nu på en gång istället för att vänta in sportlovet v.9. Jag var helt inställd på att bita ihop tills dess. Tur att han känner mig bättre än jag själv ibland. Han har sina stunder av klarhet.

Såg dr Phil igår som handlande om några amerikanska housewifes som hamnat på glid i tillvaron. En kvinna låg i sängen hela dagarna och kunde inte motivera sig att stiga upp utan lät sin nanny ta hand om barnen. Usch, jag fick kalla kårar av att se henne. Life is not a dressrehearsal. Livet ska ju vara underbart roligt. Det är ju alla värda att känna! Ändå är det så förrädiskt lätt att bara sjunka in i apati.

När jag var runt 20 gick jag in i väggen, fick panikångest och var rejält deprimerad i två år. Efter det har jag passat mig noga. Ätit bra, motionerat och försökt att inte ställa allt för höga krav. Därför drar jag öronen åt mig när jag blir så här orkeslös. 2011 blir projekt ta hand om mig - och min plutt.

trött trött trött trött tröt trött
(mamma är inte ensam iaf)

Onsdag 19e januari

Godmorgon bloggen!
Vaknade med lite mer tillförsikt om att jag inte skulle börja fradga och klösa på tapeterna när som helst. Känner det som att jag är lite mer i balans idag. Gladare helt enkelt.
Mannen började dagen med Håkan Hellström och lilleman i knät.

Min "mamma-date" var lyckad igår. K bor i en liten stuga som hon hyr av sina föräldrar med sin lille son som är 7 månader. Skönt att prata med någon som kunde relatera till svårigheterna att vara så tätt inpå sin släkt, samt utmaningen med att flytta från stad ut till landet.

Hos K fanns ingen barnmatstol så jag hade Gabriel i knät och matade honom med broccolimos när en liten hand blixtsnabbt slår till och skickar iväg matlådan över köket. Grönt broccolimos över mattor och tapeter! Det såg ut som en scen från ghostbustersfilmen. Lite pinsamt men vad kan man göra annat än att skratta åt det?

Ja hursomhelst. Det blev en massa mammasnack också. Vi lagade vegetarisk pasta. Jämförde förlossningar och förfasade oss över att tiden gått så fort och att man snart måste börja tänka på att ställa i dagiskö osv.

Tänk att för exakt 6 månader sedan såg jag ut så här:


Vilken enorm mage!
Nog för att plutten vägde 4940gram när han kom ut och var 56 cm. En stadig karl.
Men ändå - svårt att förstå.

Uppis

Maken bestämde igår att jag och plutten ska åka till Uppsala en vecka nu innan min kursstart. Tror verkligen att min mentala hälsa behöver ett break från Lillstugu. Så på lördag skjutsar han mig till Avesta så hämtar mamma och pappa mig.

Aaaaa. Känner hur allt bara lyfter. Plötsligt ser jag fram emot helgen och allt som ska hända. Måste avboka två besök på vårdcentralen nästa vecka men känner bara att det är det värt!

Idag ska jag iväg och socialisera dessutom. Vilket sus och dus! Kanske får lite nytt material till bloggen.

Singing the blues

Tänkte att jag skulle gå ut med vagnen runt sandarna nu när vädret blivit bättre.
Klockan tickade obönhörligt närmare utsatt tidpunkt när jag skulle komma iväg. Med fasa låg jag på pluttens lekfilt och såg minutvisarna sakta snurra allt närmare.
Det slutade med att lilleman hamnade i spjälsängen och jag som en våt fläck på kudden i stora sängen.

Vet inte vad som är fel. Jag är ju kvinnan med järnviljan annars. Jag har haft hund i 8 år och promenad varje dag borde sitta inskruvat i ryggraden. - Men nej.

Känner mig totalt orkeslös och måste bara vända det snart. Vill inte känna mig så här avtrubbad och nedstämd.

Måndag den 17e

Maken har packat ihop och åkt till jobbet. Jag har dragit ut på frukosten i snart två timmar. Dags att ställa undan det sista snart.
Jag både älskar och hatar vacuumet som blir på måndagmornar. Skönt att få skrota själv samtidigt som jag känner mig begränsad av förkylning och snöslask. Slasar runt i samma kläder som jag haft hela helgen.

Imorgon ska jag åka hem till en tjej i mammagruppen. Hon är ensamstående och bor i en liten ministuga, precis som Jon och jag, som hon hyr av sina föräldrar. Skönt att prata med någon som är i ungefär samma situation. Hon har en liten kille som är någon månad äldre än Gabriel.

Den här veckan ska jag logga in och registrera mig på min högskolekurs. Men inte idag. Nej. Orkar inte. Ska krypa ner i sängen med en Dan Brown bok som svärfar lånat ut. "Den förlorade symbolen". Lagom slött. Mmmmmm.

Kvällsbad

Min älskling ger plutten sitt kvällsbad. Vet inte hur eller varför maken har hamnat på plus idag. Vi har ju bara gått mellan väggarna och nött på varandra.

Lilleman var på stjärnklart humör nu på kvällen och showade för farmor och farfar. Skrattade och sprattlade nu när jag skalade av de grötinpackade kläderna, fastän timmen var sen.
Varför ska det vara måndag imorgon?

Vilket skratt. Inser att jag är partisk. Men kan något låta ljuvligare?

Det regnar!

Ja, lavas klippning förebådade mycket riktigt ett annat vårtecken. Det regnar!
Nu kan snön smälta och sommaren komma.
Maken har dåligt samvete för att jag sitter inne och möglar. Finns inte så mycket annat att göra.
Jag kan inte shoppa. Jag får inte klicka ner massa saker i virtuella shoppingkorgar som ändå inte får plats här inne. Hittade 10 babyleksaker under sängen när jag damsög. Så vi lider inte akut brist.

Vårtecken

Nu jäklar åkte vinterpälsen av på Lava. Ett vårtecken?

Dagens mest oväntade leksak

Dagens mest oväntade leksak var tvättrådslappen på frottéplasten som säkert underhöll dryga 10 minuter.

Rösten är tillbaka så maken fick sin sovmorgon. Men inatt har vi fått sova... Mys!
Då är klockan 06:10 inte så farligt.
Speciellt om man får mysa kvar i sängen med en sån här harmonisk liten plutt.

Teckenspråk

Det är tredje eller fjärde kvällen som jag har tappat rösten. Astråkigt när man är van vid att hålla låda nonstop. Mannen tycker nog att det är skönt. Känner mig som Pluto i Kalle Ankas julafton när han får klisterlappen över munnen.

Nu när man har barn så sitter det ju dessutom i ryggmärgen att lufta allt man tänker:

-Vad god broccoli du ska få nu då!
-Ååå så gott det var.
-Här kommer brummbrumm bilen!
-Nu ska vi bada och sen ska du få pyjamas och vilken gonattsaga ska vi läsa idag då?

Allt i uppskruvad falsett.

Känner det som att man amputerat en kroppsdel.
Och man kan självklart inte låta bli att gnälla när mannen inte kan läsa ens tankar. Idag heller.

Barnmat

Jag kämpar tappert vidare med barnmatsprojektet. Gick in till stora huset för att laga den. Min mixerstav ligger i de myriader av ouppackade lådor som står intryckta nånstans. Fick en OBH Nordica mixer av min man förra året - men plasten i botten smälte när jag mixade frysta bär. Orkade aldrig gå och lämna tillbaka den, alltså hamnade den på tippen.
Hmm får dåligt samvete.

Veckans meny består av broccoli- och palsternacksmos.
Skulle nog behöva äta lite broccoli själv. Ser blek och blodfattig ut. Nääää. Äter den här enorma chokladkakan istället. Det är ju lördag trots allt.


Lördag den 15e

Mannen och jag hade gjort upp att lördag skulle vara min sovmorgon. Han får söndag.
Skönt tyckte jag och myste framför Let's Dance igår med förvissningen att jag skulle få sova ut.
Det här med att sova ut är ett nygammalt begrepp efter att man provat på livet som småbarnsförälder. Jag är nyfrälst kan man säga. Innan tänkte man inte på sömnen och kunde sudda lite hit och dit utan att bli hysterisk.
Man hade ju marginaler att ta av.

Nu som småbarnsförälder är verkligheten annorlunda. En bra natt är värd sin vikt i guld. Plutten har ju bara sovit 12h i mindre än en månad. Och nu kan ju hostan spöka lite.

Sagt och gjort. Släckte lampan ca 2 timmar senare än jag brukar. Sen började cirkusen.
Plutten sov sömnsäkert i spjälsängen när Tundra, min äldsta vovve, började skaka så våldsamt att sängen vibrerade som en Las Vegas mynt-madrass.
Jon var ute med henne i 25 gradig kyla och jag ska bespara känsliga läsare detaljerna men hon var inte bra i magen.
Svintomormor kom tillbaka in och låg och skakade i 2 timmar till. Med kvävda svordomar drog jag på mig kläder och smög ut med vovvarna genom hallen (där lilleman sover). Tundra for som en jojo över gården medan jag och Lava stod och hoppade från ben till ben. Ner i sängen igen och där låg hon o skakade tills vi alla somnade av utmattning kan jag tänka.

Så... Känner mig inte riktigt utsövd, nej.

Rättviks snyggaste karl

Rättviks snyggaste karl och Rättviks blekaste mamma.



Rättviksmössan har mannen haft som bebis. Så här snygg måste man vara när man ska till Hemköp i Rättvik.

Btw, handlade för 1250kr vilket var lite mer än planerat. Trots goda föresatser åkte massa onödigt ner i korgen som en bitring till plutten och en jättepåse frolic hundgodis. Ursprungliga handlingslistan bestod av max 10 grejer. Så bakslag när det kommer till köpstoppet.

Svärföräldrar

Ja, det här inlägget måste väl komma någon gång. Surfade ut på familjeliv och läste några trådar om svärföräldrar som trampar i klaveret. Det verkar förekomma i rätt stor utsträckning.
Min egen mor och min farmor hade en utdragen strid ända till farmors sista andetag i princip. Skulle vi åka till farmor följde mamma aldrig med. Jag har sen dess alltid haft som förutsättning att ta "the high road" med min svärmor, speciellt nu när vi ska bo ett stenkast ifrån varandra.
När vi flyttade hit försökte jag att mentalt förbereda mig för all välmenande "påverkan". Det handlar ju i grund och botten om samarbete. Det är aldrig ens fel om två träter.
Problemet är väl det att jag vill att Gabriel ska få umgås lika självklart och avslappnat med sina farföräldrar som sina morföräldrar. MEN - ju mer hjälp, avlastning man tar emot  - desto mer hamnar man i nån mental beroendeställning. Speciellt när ens svärföräldrar är ens hyresvärdar.

Problemet är att man är gift med en son - en man. En öm moder är van att gripa in och bestämma. Jag älskar min man men jag är ju hans arbetsledare. Han tänker inte i två led. Igår köpte han semlor på OK, han fick pengar av sin mor som ville bjuda. Han tänker: Jag ska köpa semlor. Min fru kan inte äta. Jag köper till mig själv, min mor och min far. Logiskt.
Han tänker inte: Min mor vill bjuda mig på semlor. Jag köper till oss vuxna som kan äta. Min fru är allergisk. Jag har min egen plånbok med mig. Jag köper en chokladbit för mina egna pengar som hon kan fika.
Det är för avancerat tänkande för en man som inte använder båda hjärnhalvorna.
Så nu kommer en svärdotter in i bilden. Svärmor är van att arbetsleda sonen och hur arbetsleder hon hans affärer bäst nu när han är gift? Jo, hon talar om för hans fru vad hon ska göra.
Suck.

Sjukstugu

Svärmor tycker att vi borde åka till sjukstugan och ta blodprover. Jag känner spontant att jag inte har lust. Alls.

Jag har aldrig gått till läkare för att jag är förkyld. Jag gillar att härda ut. Pencillin är för livshotande åkommor. Jag menar plutten hostar ju bara, och har ingen feber. Han sover på nätterna och äter bra. Kusten är klar kan jag då tycka. Märker tydligt att svärmor inte håller med. Men, men. Det är jag som bestämmer.

Hon skulle ner själv nu på sjukstugan och då skulle hon fråga om vi behövde ta blodprover. XD Hon förväntar sig väl medhåll, men jag tror att de är glada om de slipper två täppta näsor där nere.

Däremot är jag tacksam för att svärmor erbjöd sig att skjutsa ner mig nu på em på centrum så att jag kan handla. Inget akut som saknas men när man bor ute i skogen så måste man ligga steget före.

Migrän

Fick ett av mina extremt sällsynta migrän anfall igår. Smärta rakt genom näsborren in i ögat och ut genom örat.
Jag klarade inte ens av ljudet av mannen som prasslade med täcket. Låg och pressade handen mot ögat och försökte tänka på annat medan allt blixtrade.

Idag mår jag bättre, sitter och slokar vid datorn med en kopp thé. Plutten hostar lite från spjälsängen.
20 minus ute... Blir lite mera stugsittande idag alltså. Ljuspunkten är att mamma ska ringa nån gång på förmiddagen.

Mannen har fått "bebisledigt" efter jobbet. Han ska åka skidor med sin äldre bror. Svärfar hade försökt att limma hans trasiga pjäxor men utan något bra resultat. Så idag ska Jon lämna dem till skomakaren i alla fall.
Men budgeten för Januari ser ut att hålla med marginal så det är ingen kostnad jag grämer mig för. Vad är det? 4 dagar kvar till barnbidraget?

Längtar så efter våren. Tänk tussilago och blåsippor!

Det här är ute vid Håga kvarn i Uppsala. Universums vackraste plats när blåsipporna kommer. Som ett hav av blått överallt.

Lillstugu

Detta är vår stuga som vi hyr av svärföräldrarna.
Den ligger ca 15 meter från det stora huset.


Känner mig fortfarande sjuk och hängig så jag har ingen ork till annat än att älta morgonens diskussion.
Ingen promenad. Ingen frisk luft. Bara lappsjuka.
Gick till stora huset och lekte med min älskling så jag slapp ifrån en stund.

Heureka!

Ja, nu ser bloggen lite finare ut i alla fall. Ska försöka göra den lite mer personligare så småningom. Men det här är ju alltid nått.

Dagens kullinariska höjdpunkt är köttbullar och makaroner. Vad gör man inte för att få sitta vid datorn lite extra när lilleman sover?

Mannen och jag diskuterade en eventuell flytt imorse. Men framtiden ser så osäker ut att det nog blir svårt att göra slag i saken. Om han inte får förlängt mer än ett halvår i höst så kanske jag måste börja jobba sen nästa vinter. Jag har ju trots allt ett fast jobb i Uppsala - som jag inte har nån större lust att gå tillbaka till.
Fast det finns mycket med Uppsala jag saknar; vänner, föräldrar och lite mer puls.
Det jag inte saknar är höga bostadspriser. Och jobbet.

 


Bloggdesign

Jag försöker mixtra med bloggdesignen men det blir bara pannkaka av det hela. Suck. Och så har jag inget tålamod utan det ska ju funka på en gång.
Lärde mig HTML på gymnasiet, men det var ju eoner sen! Känner hur blodet dunkar i tinningarna. Aaargh!

Familjeträff

Så fantastiskt skönt att få träffa vuxna människor!
Var inte alls på humör att åka nånstans men när jag gick in i rummet på BVC och träffade alla störtsköna mammor o pappor var det som jag gick på moln!



Det var en gullig dam från sociala myndigheter som var där och höll låda. Hon kändes lite malplacerad bland alla nylyckliga föräldrapar/personer. Som vanligt jättenormativ, tänkte bara på föräldrar som solida par och inte ensamstående eller till och med förälder genom insemination.

Ååå det var så skönt att träffa tjejerna från mammagruppen och bara prata rakt ut om allt kämpigt som har varit.
De tyckte att jag såg piggare ut än innan jul (trots vinterkräksjuka och förkylning märk väl!).
Berättade att jag använt en "metod" för att få lilleman att sova.
Detta mottogs med viss skepsis - men är det några som sympatiserar med sömnproblem så är det andra trötta mammor.

Nej nu börjar masterchef! Plutten sover sött. En gammal bild:

Julgransplundring

Gabriel och jag hjälpte svärmor att klä av granen nu när vi ändå är hemma och är sjuka allihopa.
Själv hade jag knappt julpyntat. Lillstugu är ju ändå full av prylar, en massa tomtar och annat jox hade inte förhöjt julkänslan. Tur att vi firade jul hos min mor o far.
Här är pyret som det självklart är full fart på.

Hemnet

Jag sitter på hemnet och surfar runt. Drömmer mig bort till ett mer permanent boende med lite mera svängrum och kanske en trädgård att släppa ut hundarna. Husen i dalarna är lite av en tidsresa. Furu, kurbitz och pizzakupoler. Det avskräcker mig lite.

Jag är inte naturligt händig. Har hjälpt till att lägga golv, måla etc men tycker ärligt att det är en plåga. Skulle vilja flytta in någonstans där jag bara behöver inreda, men det är nog en önskedröm. Att flytta från en sommarstuga till en annan är väl vad vår budget tillåter när bara en person har fast jobb här uppe, men det känns inte lockande. Jag är väl bortskämd.


Nej jag hittar inte drömbostaden som i princip är gratis och underhållsfri idag heller. Nu ger jag upp för den här gången.

Förkyld

Ingen promenad idag heller. Sitter inne och dricker honungsthé istället. Mina stackars vovvar får ännu en tråkig dag. Gabriel hostar och hostar.

Så här ska det ju se ut!



Onsdag 12e januari

Tappade rösten igår så jag sitter här med en kopp grönt thé och försöker kurera mig.
Jag slutade med kaffe direkt när jag blev gravid. Den första tiden eftersom jag mådde illa konstant. Sen dess har jag tappert avstått fastän det luktar ljuvligt när mannen drar igång moccamastern på morgonen.
Lilleman hade ju kolik så då är alla koffeinhaltiga drycker bäst att avstå och nu fortsätter jag av gammal vana eftersom jag fortfarande ammar.


(bilden lånad från mondoblog.se)

Förhoppningsvis är lite varm dryck precis vad min trasiga hals behöver.

Ikväll är det familjeträff på BVC. Vi ska prata om hur man bevarar och vårdar relationen när man får barn. Jo du, det kan vara trixigt att få tid över till sig själv - så ännu svårare att få tid till relationstid.

Några veckor efter vi kommit hem från BB och allt kändes ok (fick en total spinxterruptur, blä, gick som en japansk geisha ett tag) så tänkte mannen och jag att det var dags att försöka mysa till det för första gången. Plutten låg i hallen och sov så jag skickade ut mannen för att kolla att ytterdörren var låst. Han tassade ut och kom tillbaka (dock utan att känna på dörren, vilket jag inte visste då).
Kläderna hamnade i vårt pyttekök och vi hade väl mer eller mindre precis landat i sängen när svärmor klev in i hallen. Plutten vaknade och gallskrek. Kläderna låg inte inom räckhåll. Mannen försökte signalera till sin mor att hon skulle gå ut men hon förstod inget en bra stund. Började prata om hundkoppel o fastnade nog av ren chock i dörröppningen. Jag kunde inte säga nått, jag bara asgarva. MEN det la sordin på relationstiden många veckor efter. Länge var vi kyska som nunnor.

Så det blir nog intressant att lyssna på relationscoachen idag, men att jobba på relationen är ju nått man gör varje dag. I Teen Mom på MTV sa en mamma att "you make me love you when you spend time with our son". Tycker att det var klokt och moget sagt. (Hon som har sonen Bentley, minns inte vad hon heter.)
Så är det ju nu som nybliven familj. Tiden som man lägger ner på att vara tillsammans stärker banden. Romatiska middagar och sånt kan vänta lite. Vi hade många såna innan vi fick barn. Till slut äter man bara och det är gott. Att ha barn och vara tillsammans är större.


Positivitet

Känner att jag bara har gnällt några dar nu. Måste vända blad och andas lite positivitet. Trots allt har jag en förtjusande son som jag avgudar och för hans skull gör jag glatt nästan vad som helst. Min man inspirerar till mycket också.

Jag trodde länge att jag inte skulle kunna få barn utan assistans. Jag hade komplikationer i underlivet i tonåren som gjorde att läkarna var osäkra på om jag skulle kunna få barn naturligt. Därför satte vi igång bebisverkstan på en gång efter bröllopet. Jag tänkte att om vi hade försökt ett år kunde vi söka hjälp sen.

Det var en stor lättnad när plusset kom nästan på en gång! Vi väntade tio veckor för att vara på den säkra sidan sen berättade vi för nära och kära. Brorsans tjej blev jätteledsen för då visade det sig att de hade problem.
Tur att internet finns, för det var då jag började läsa bloggar om IVF för att lära mig mer om hur man ska bete sig som gravid anhörig. För även om jag sniffat lite vid sidan av barnlöshet så hade vi ju trots allt blivit gravida.

Jag älskar Joannas blogg, hon skriver så fruktansvärt bra och med hennes hjälp kunde jag vara en stöttande anhörig på mitt eget vis fastän jag var gravid.

www.plusresan.blogspot.com

Svägerskan är nu gravid och väntar en grabb i mars, så det slutade lyckligt där i alla fall. För Joanna verkar det mer problematisk. Jag skickar styrkekramar genom cyberrymden även om hon aldrig läser det här.

Illusioner

Jag surfar runt på andra mammabloggar och andas harmoni, stilrenhet och zen. Blundar och tror att det är där jag befinner mig, i min gamla lägenhet i Uppsala med kaklat badrum, ekluckor i köket, öppen planlösning. Här I Lillstugu är livet annorlunda. Mer koncentrerat. En bild säger mer än tusen ord.

Lugn o ro

Svärisarna är barnvakt en stund så då ska jag lägga mig i sängen o slumra lite, samt titta på Oprah. Skönt men svårt att slappna av på samma gång.
Navelsträngen klipptes ju igår nästan...

Min soffa

Saknar att sjunka ner i soffan när man tittar på TV. I Lillstugu har vi TVn vid sängen. Nu står den inknölad bland alla andra grejer... Min mörkbetsade himmelsäng i massiv gran och mitt massiva matbord i valnöt, båda från mio. Snyft. Jo, inget fel på min materialistiska ådra.

Soffan i uppsala

Sova Hela Natten

Jag har ju outat mig själv som en Familjelivs fanatiker. Älskar att surfa runt där och läsa allt klokt/dumt som skrivs. Långt innan Gabriel föddes hade man ju bara läst om Anna Wahlgren och SHN att hon var hysterisk och att boken skulle brännas. Jag hade också sett någon video där hon buffade en ledsen bebis som gav mig rysningar. Många på familjeliv säger rätt ut att SHN är misshandel.

Men det går inte att sätta sig in i hur det känns att ens bebis vaknar 10 ggr per natt, varje natt, från första natten på BB. Jag höll ut och det kändes ok. Han fick kolik och det var en mardröm men vi bet ihop och det var ändå ok. Men efter drygt 4 månader var det som att gå in i en vägg. Det var inte ok längre. Min kropp och min hjärna slutade att fungera. Koliken var borta men liten vaknade fortfarande varje timme natten igenom. Jag drömde om att få sova åtminstone 2 timmar i stöten.

Jon lånade hem en bok om sömn han hade hittat på biblioteket (SHN). Min första reaktion var att inte ens ta i den med tång men där låg den på bordet nån vecka...

Tillslut satt jag utmattad vid datorn och funderade om det verkligen skulle vara såhär mammaledigheten ut och kände mig jätteledsen. Jag hade ju ingen ork till varken mig eller liten. Läste massa trådar där barn med liknande sömnproblem blev bättre runt 2 års åldern.

Så en kväll när vi var desperata och lillen sov i vagnen så tittade vi på SHN filmen och började läsa boken. Jag hade försökt att trappa ner amningen på natten och vagna över sömntrösklar men det gjorde både honom och oss förvirrade.

Veckan innan jul började vi och det kändes rätt redan från första natten. Första buffningen skrek han 30 s innan han somnade, att jämföra med 10-30 min vagning och skrik varje kväll. Snittet låg på runt 20 min. För oss har SHN varit ett mirakel! Vi har en glad kille som sover på nätterna och dagarna som en liten skalman. Lite bökigt med att sov och mat schema ska följas men det går. Alternativet går inte.

Tisdag 11e januari

Mannen kompade 2 timmar nu på morgonen och började tio istället. Skönt att ha lite backup eftersom jag fortfarande känner mig sliten och inte riktigt frisk.

Igår tryckte nån nisse på tv3 på fel inslag och sände en repris av masterchef istället för det avsnitt som skulle ha visats. Grrr. Men resultaten av den missräkningen var att jag mixtrade med designen på bloggen så att den blev lite snyggare.

Eventuellt skulle svärfar försöka limma fast sulan på Jons pjäxor. Jag är tveksam. Tycker litegrann att sånt ska skötas av fackmän så det görs ordentligt med rätt sorts lim. Men iofs är det ju köpstopp så laga själv ligger ju helt rätt i tiden... Bäst att inte blanda sig i och på så vis bevara freden.



Gabriel har förlorat sig i TVn, slog på Playhouse Disney under frukosten. Dålig mamma. I bakgrunden ser man skötbordet som ja, står i köket. Längre bort ser vi vår hall/Gabriels sovrum. Vi har hängt för gardiner som ska stänga ut ljuset från TVn på kvällen. Ska ta ett kort av röran senare för just nu sover lilleman sött.

Stenmark

Mannen tog en skidtur efter hemkomst. Unnar honom faktiskt lite egentid, det är inte ofta han är ifrån mig o plutten nu för tiden. Snopet nog lossnade sulan på läderpjucksen så skidturen blev inte så lång som planerat. Så nu blir det ett besök hos skomakaren senare i veckan. Trots köpstopp måste man ju få laga befintliga saker. =)

Beach 2011 på sparlåga

Svärmor bjöd på fika så det blev både bulle och choklad. Beach 2011 får vänta några dagar till verkar det som.

J kom hem och började genast fixa med skidorna. Jag laddade kaffekannan inne hos svärmor och gick ut med Gabriel till Lillstugu för eftermiddagslur. Vi brukar vanligtvis gå ut med vagnen så här dags men inte när jag småtempar fortfarande.

Dagens gourmetmiddag blir falukorv med valfritt tillbehör. Lutar väl åt korvstroganoff med makaroner. Apropå gourmet så älskar jag alla masterchef program och ikväll är det 4e delen i Masterchef USA. Gordon Ramsey är en av mina absoluta tv-favoriter. Vet inte vad som gör mat till bra TV underhållning men nått är det! Top Chef är en annan av mina favoriter och den är det också snart säsongstart för!

Själv är jag en medioker kock, mer vilja än talang. I Uppsala bodde vi nära en utmärkt grönsaks & frukthandel och matkontot blev lätt 6500kr i månaden fastän all mat var hemlagad och vi tog matlåda varje dag. Därför har jag nu kapitulerat under falukorven och blodpuddingen. Inser att matkontot måste minska nu när vi är en familj och har mål för framtiden. Men jag vill gärna äta nyttigt också. Det vill inte Jon. Han gillar fett och grinar illa när det blir "fiskpasta" eller nått annat exotiskt som inte är husmanskost. Så för honom är varje dag en fest nu när jag bestämt mig för att halvera matkontot. ;)

Kuttersmycke

Han är stilig mitt kuttersmycke. 6 år har vi varit tillsammans. 1½ år gifta.

Vinterkräksjuka

Tog precis tempen. 37,6 C.  Usch.
Lillplutten ligger i sängen och hostar men fortsätter sova så duktigt.

Loggade precis in på du.se/welcome och läste om Franska kursen jag ska läsa på distans. Usch, jag har dragit mig för att logga in. Känns konstigt att börja plugga igen, speciellt nu när man är hemma med plutten. Men det är mitt val så jag ska väl inte gnälla.

Jo apropå nyårslöften så är ju Beach 2011 aktuellt nu efter att man fött barn och allt. Puh. Känner mig både apatisk och peppad. Skulle vara skönt att komma igång och röra på sig men det är inte helt lätt den här vargavintern.

Det är alla dessa SKA i livet. Samtidigt vill man ju inte bara förfalla eller stå och stampa på samma ställe. Nej lite mer pepp än apati - hoppas jag.

Tur att man inte kan träna när man har feber. Där klarade jag mig för den här gången...

Köpstopp 2011

Orsaken till att jag drog upp Familjeliv-sajten i förra inlägget var att jag följer en tråd där som heter Köpstopp 2011.

Om det är någon gång jag kommer att lyckas med ett års köpstopp så är det ju nu! Jag bor i ministuga i Dalarna och kan inte gå och handla när jag har lust, inte ens en chokladkaka eller en klase bananer. Kan inte gå på bio heller nu när lilleman ammar. Drömmen är att bo någon annanstans och nu j***klar ska det sparas pengar.

Sen är det ju så att även om jag dreglar över snygga möbler och annat smått o gott så finns det ingen chans att trycka in dom här någonstans. Tur att resa och klädhögar inhandlades innan årsskiftet.

Tyvärr har vi ingen fungerande ugn i Lillstugu så jag kan tyvärr inte baka bröd. Får snåla in på annan mat, laga från grunden osv för att sänka matkontot.

Fast idag spricker köpstoppet litegrann, för Jon skulle köpa skidvalla på vägen hem från jobbet. Känns ok ändå eftersom han fick min ömma faders gamla fischer skidor, stavar och läderpjäxor (heter det pjäxor? jag åker bara nedförs av princip) innan vi åkte tillbaka till Rättvik. Fast Jon och jag har båda haft vinterkräksjuka sedan nyårsdagen så det har inte varit aktuellt att åka förrän nu.

Familjeliv

Familjeliv är alltid underhållande. Där känns det som att det händer saker. Familjeliv skingrar alltid tristessen när man inte vet vad man ska göra. Det är med skräckblandad förtjusning man följer med i alla trådarna. Jag läser mkt om sömn/sömnproblem på förälderdelen. Dessutom kan man ju inte låta bli att fastna i trådar i kännsliga rummet och fascineras av eländet... Jag erkänner det gärna. Skulle vilja säga att jag läste Baudelaire eller Sartre när jag hade 30 min över men nej...

I halvmörkret

Gabriel tar sin förmiddagslur o jag sitter i halvmörkret och slötittar på Paradise Hotel. Vi har haft lampdöd i Lillstugu vilket förstärker ytterligare Jons o min övertygelse att vi skulle få problem som husägare. Vi är så grymt ohändiga, eller så har vi helt enkelt bara dåligt självförtroende. Tror att vi ska ha sönder saker när vi fipplar. Arga snickaren skulle inte vara nådig om man inte ens klarade av att byta glödlampor.

Jon börjar jobba idag så det blev genast tyst o tomt här hemma när han åkt. Svärisarna är sjuka och hemma i Stora Huset. Vintern känns så lång. Sitter fast här utan lampor mitt ute i skogen och känner mig lite deppig.

Svärmor förstår inte varför vi inte skaffar bil, hur vi orkar vara utan. Jon åker i vanliga fall till och från jobbet samtidigt som sin mor. Det funkar bra. Det är väl att jag är ofri utan bil. Men jag vet inte vart jag skulle åka ens om jag hade en, så det känns som ett lyxproblem. Vill helst spara pengar till en handpenning och då är ju det mest optimala att inte ha bil. Samt att vi inte måste krångla med att sälja bilen om vi flyttar tillbaka till Uppsala.

Längtar till våren när man kommer ut lite lättare i skogen med fjantarna. Drömmer tillbaka till sommaren som var...

Bröllop 090620


Vi gifte oss i Rättvik midsommardagen 09. Så här är ju hemma även för mig på sätt och vis.

Julklappar

Julen är precis över, precis som mellandagar och rearus. Måste väl summera vad som blev inköpt i år.

Jag mutade Jon med en Ipad så han skulle sluta snusa igen. Ojojojoj. Han började igen bakom ryggen på mig när jag var gravid. Jag var så påverkad av graviditeten att jag inte märkte nått. Jag sov 15h om dygnet, för att inte tala om att jag mådde illa 18 veckor. Det är det mest luriga den mannen gjort under de 6 år jag kännt honom. Vilken drog niktotin är!

Jag fick ett presentkort att klippa håret. Samt att vi bokade en resa till Kreta till midsommar. Ååå ett underbart hotell, jag lusläste alla kataloger innan jag fastnade för det. Nu när man åker med småbarn är listan lång på alla "krav" man har.

På stranden
Babypool
Halvpension
Luftkonditionering
Fräscht
Trädgård, stor!
Långgrund sandstrand
Lekplats
Kort transfer från flygplatsen

Underbart nu när det är bokat och man vet att man kommer iväg. Mina föräldrar ska också med så då får man kanske lite avlastning också (eller det vet jag ju att vi får).

Mellandagsrean försummades inte. Jag köpte i princip alla kläder för det kommande året. Det är sån jag är. Knäpp. Jag köpte det mesta på PoP, massa snickarbyxor, bodies, byxor osv i 80 resp 86. Plutten är ju ingen plutt fast han är 5 ½ månad. Han väger 9,6 stadiga pannor så är nästa storlek.
Jag köpte en Starwars mysdress, byxa plus body på Åhlens eftersom Jon älskar starwars. Typ det första Jon tittade på när vi gick till Barnens Hus första gången (efter RutinUltraljudet) var nån lego stardestroyer som han/gabriel säkert skulle vilja leka med...

Nu är alla kläder tvättade och inlagda och alla julens inköpta leksaker ligger i drivor på lekmadrassen.
Detta trots att jag svor heligt att inte köpe EN ENDASTE pinal efter vi hade flyttat in i Lillstugu. Jo kyss mig! Men jag hoppas att jag kan bita ihop några månader nu och inte köpa grejer helt spontant. I alla fall tills att Jon får veta hur det blir till hösten.

Vi hoppas på fast jobb så man kanske kan skaffa mer permanent bostad i Rättvik. Jag saknar Uppsala men landsbygden är rätt så ok. Vi får väl se om jag blir tokig eller inte. Känner bara att nu vill jag landa... Nånstans. Trött på studentliv och att bo andrahand. Vår fina diskmaskin whirlpool six senses står intryckt nånstans och jag saknar den vansinnigt när man är alldeles vintertorr om händerna av all handdisk. Det känns som man bott i sommarstugan snart 6 månader. Suck. Nu har jag gnällt färdigt.

Mormor hjälper till

Söndag 9 januari

Nytt år och det första inlägget i min nya blogg! Har inget vettigt att skriva men vem har väl det egentligen? Mitt eget ventilationshål nu under mammaledigheten. Får väl börja från början.

Jag heter Lisa och är 29, snart 30 år bläääää.
Jag är gift med Jon 28 (snart).
Vi har en son som är 5 ½ månad, Gabriel.
Vi har två fjantiga bedlingtonfjollor. Lava och Tundra.

Jag är mammaledig och bor i Rättvik. Flyttbussen med alla grejer gick 6 dagar efter förlossningen. Både min man och jag har bott och pluggat i Uppsala. Han är färdig lärare och har ett årslångt vick på högstadiet i Rättvik.
Jag ska läsa franska på dalarnas högskola i vår.

Nog tråkig bakgrundsinformation.

Idag har jag tillverkat barnmat. Trodde inte jag skulle haka på någon grön våg och laga själv. När jag jobbade som barnflicka i Paris för snart tio år sedan älskade jag alla smidiga barnmatsburkar. Vad har hänt?
Sanningen är att vårt yttepyttiga kylskåp i vår yttepyttiga stuga inte rymmer några större mängder burkar. Fast inte ens det är nog hela sanningen. Det är det dåliga mammasamvetet som hindrar en att ta den lätta lösningen. Måste ju försöka i alla fall. Och vad ska man annars göra av all mammaledig tid mitt ute i ödemarken?

Min plutt Gabriel äter glatt allting som jag hittills har satt framför honom. Helst av allt ska han hålla skeden själv. Ska lägga in en bild på honom.

Välkommen till min nya blogg!